MARIELLA

(Bloggen visar ännu på förmiddag fel datum!) Halva familjen reste i år för att möta våren i Amsterdam och kom välbehållna hem med ett paket ROOMBOOTERSTROOPWAFELS. Jag firar tidig Valborgsmässoafton MORGON med en halv våffelkaka som vi brukar här i vår vackra kommun: "Ja pa nou ta na kako" Vill ni läsa mer om vad annat man kan äta i Holland, bara på skoj för att se om ni förstår Holländska så länkade jag upp våfflan. De finns i Belgien också. Det som händer idag verkar vara att snödrivan vid björken försvinner med 99% sannolikhet. Det är värt ett blogginlägg med det fina glaset och apelsinjuice. Farbror Vinter som åkte runt i en traktor och ville schakta ihop snön kring framhjulen på min lilla bil är inte vad jag kan se här idag. Jag funderar gå ut och rensa bort de vissna fjolårsperennerna vid björken. De har gula blommor. Ser fram emot deras återkomst. Lekker eten, dat wil je elke dag!

Snödrivan vid björken krymper och krymper, men ännu ett par små vita högar kvar. Krattan är det trädgårdsredskap jag nu letar efter. Och så en grävspade för att kunna börja med en liten odlingsruta för sallad och kryddor.

Så liten är den nu. Drivan. Björken och stjärnan (solen) lyser rakt på den nu och blir det inte nysnö, så kan vi börja fundera på vad som skall till växthuset. Cykel- och gångbanorna är nu bra att färdas på. Ingen is, men på en del ställen är det många som nu börjar plocka fram rullskidorna med sikte på nästa BotniaVasalopp. Upp i backen finns lugnare rutter för jogging och skogspromenader. Norrvalla väderkvarnen är en bra startpunkt för eftermiddagsvandringar på mjukare underlag än asfalt.

...stavade bikini fel. Men en bibkini kanske man inte genast ska kasta...? Det kan vara v årens modeplagg (Modehuset Dior med A-linjen var först. En bibbatant som sett Eiffeltornet någon gång eller...? Det är hon som gillar bibkinis än idag.) Det där solfjäder mönstret är ännu en gåta för mig. Tröjan behövs säkert ännu. Sommaren varar inte ända fram till jul hos oss här i Finland.

Håller på att leta musiklänkar och program för barn och unga under våren och sommaren 2018. På Instagram hushtaggar jag det som #mirjazz. Jag fick hjälp av en musiklärare igen och fick reda på att det finns ett sånghäfte som getts ut av några som kallar sig Lirarna  De spelar och sjunger folkmusik inspirerat på svenska. Mer körsång  blir det i Nykarleby församlingshem i maj. "Var dag har sin beskärda del av glädje, sorg och smärta" är en rad som jag fick i huvudet, tror det är en psalmtext. De som sjungit längre med Sionsharpan eller psalmboken vet säkert bättre än jag vem som är upphovsmakare till den. Här har vi lyssnat på en arkivat fyndad LP med Egberto Gismonti för att försöka klara oss igenom detta veckoslut med vissa "prövningar". Namnet Egberto roade mig en stund. Så jag letade en video på Youtube med honom. Den inleds med ett foto lite enligt skissen. Så här är jag halvvägs in i ett mikroprojekt till sommarhuset. Hade först tänkt mig text...

Vi människor har färger. På riktigt. Här har jag fuskat med filter för att få till det med solbrännan. Vårstyling behövs känner jag. Men idag har vi mera än solglimtar. Det är faktiskt också nästan tjugo grader i det soliga fönstret idag. utomhus alltså. Jag är glad med mina klädfynd i Nykarleby i fredags. Hittade även en halvlång klänning som kan vara bra att ha när vi övar med kören. Vet inte ännu var jag kommer att få någon chans att sjunga så att vi skulle få visa upp hela elegansen, men till dess kan man öva på bara. Jag håller lite koll på Etiopien via lilla tidskriften Selamta Salamu. Det andra numret för i år har kommit i postlådan. Tankeleken med olika ställen här bara på lokalplanet där olika ungdomsgrupper skulle kunna uppträda, fortsätter jag med. Det finns många skolor med scener, byagårdar, gymnastiksalar för dansövningar och danspaviljonger som används sommartid. Snart blir det så varmt att det går bra att använda också sådana hus som olika föreningar vintertid inte ka...

Första dagen utan långärmade blusar. Vi har FORTFARANDE snödrivor ute, men de smälter, de gråvita högarna. I Nykarleby där jag studerade konst och grafik pratade vi om VALÖRER när det gällde skalor mellan vitt och svart och NYANSER när det handlade om måleri i färg. Vi fotograferade i svartvitt, men lade ibland på en färg eller två. Till exempel kunde vi bruntona ett fotografi för att få det att se mystiskt och gammalt ut. Med den här t-shirten tänker jag också på låten "Mustang Sally", mina lekar med en liten plasthäst jag som barn döpt till Shadow, efter en häst i en ungdomsbok jag läst. Boken hade jag lånat från biblioteket och jag var en verklig plugghäst i mina tidiga tonår. På de här två bilderna har jag igen satt upp håret som Lilla My i muminvärlden. Några andra som också gillar frisyren är ett gäng internatsflickor i Etiopien. Jag ser dem på fotografier i en liten tidskrift som SLEF delar ut gratis. (Selamta Salamu) Det betyder "Hälsning" och de fin...

Vi har fint väder, solen skiner från klarblå himmel, men fortfarande ligger drivorna på marken. Drops Lima heter garnet. Jag försökte se hur mamma B. har stickat spetsmönstret, i den gula tröjan, men kom inte riktigt till samma resultat. Här tänker jag mig att det blir en halsduk i höstliga färger, för bärplockardagarna i skog och mark. Eller en väska, en babyfilt eller något annat beroende på hur man sedan virkar eller syr ihop det hela. Vecken är enkelt baserade på tio maskor, den tionde stickas avig och i övrigt är det rätstickning hela vägen. Nybörjartrix! Om man stickar kvadrater på detta sätt passar det bra att öva olika mönster och färgkombinationer och sedan foga ihop det till en pläd. (Om man är riktigt många som stickar tillsammans och kan enas om denna projektidé) Är man ensam om stickandet eller jobbar tillsammans med bara några väninnor blir det säkert mera babyfilt av det hela. Av någon anledning har jag svårt sticka 2 aviga, två räta (strumpor) utan fel på grund av ja...

Här lite drömbilder  från Grekland (Cykladerna) som inspiration till danser och tyger och soliga stränder. Fotot är Kimo å på det bredaste stället. Inte från Grekland utan då mer inspiration för er som inte har planerat in en Greklandresa just nu. Fotografiet är taget på bron där man kan skymta den andra stångjärnssmedjan, den som sedan gjordes om till såg och kallades "Dunkarin". ("Mellanbruket") Vid vridläktaren gjordes hammarsmedjan om till kvarn och det är där skådespelet " Lumpänglars väg " kommer att spelas nu för andra året, sommaren 2018. (Övre bruket) Ska bli verkligt intressant att se om de i år spelar annorlunda än i fjol. Vid Kimo Bruk har funnits tre hammarsmedjor, den första finns kvar som ruin med valvbyggda ingångar. Det är nära den plats där Midsommardansen går och vi leker "små grodorna". (Nedre bruket). Alla tre hammarsmedjorna ligger vid Bruksgatan . Vägen emot Oravais kyrka kallas Kimovägen .

Här är en liten virkad fjäril. Tänker mig den som örhängen, men den ska virkas med en mindre virknål än den jag just nu använder för jordgubbs- och lingonplockarmössorna. Idag har temperaturen skuttat från  -10 till +12 i det fönster som solen skiner rakt på under förmiddagen. Snön ligger kvar på marken, det går rätt långsamt med snösmältningen tycker jag. I går lyssnade vi på en LP " Passion, Grace & Fire med John McLaughlin, Aldi Meola och Paco de Lucia. Den satte igen igång tankarna och drömmarna kring en vacker röd volangskapelse till klänning. Jag får zumba på här om jag ska kunna dansa något i den vägen. Borde vara tre gånger zumba i veckan! Men försöka duger igen. Se Mira bloggsidan för fler bilder om detta. De röda färgerna gör sig speciellt i solnedgångsljuset.