Första dagen utan långärmade blusar. Vi har FORTFARANDE snödrivor ute, men de smälter, de gråvita högarna. I Nykarleby där jag studerade konst och grafik pratade vi om VALÖRER när det gällde skalor mellan vitt och svart och NYANSER när det handlade om måleri i färg. Vi fotograferade i svartvitt, men lade ibland på en färg eller två. Till exempel kunde vi bruntona ett fotografi för att få det att se mystiskt och gammalt ut. Med den här t-shirten tänker jag också på låten "Mustang Sally", mina lekar med en liten plasthäst jag som barn döpt till Shadow, efter en häst i en ungdomsbok jag läst. Boken hade jag lånat från biblioteket och jag var en verklig plugghäst i mina tidiga tonår. På de här två bilderna har jag igen satt upp håret som Lilla My i muminvärlden. Några andra som också gillar frisyren är ett gäng internatsflickor i Etiopien. Jag ser dem på fotografier i en liten tidskrift som SLEF delar ut gratis. (Selamta Salamu) Det betyder "Hälsning" och de finländska missionärerna i Kenya och Etiopien berättar där om sina arbetsuppdrag och projekt.
Jag blir ofta irriterad av att man FORTFARANDE i amerikansk engelska använder orden "Black" och "White" om personer som faktiskt inte är svarta eller vita. Folk har i verkligheten färger! Det är bara gamla fotografier som var svartvita. Eller TV på sextiotalet. The Beatles till exempel verkade svartvita i de första TV programmen de medverkade i. Men det var TV apparaten som inte kunde förmedla färger. De fyra i orkestern hade färger. Så för de som såg The Beatles i verkligheten, framför scenkanten fanns det kanske orsak att verkligen skrika ut sitt gillande! Än idag håller många låtar musikaliskt sätt verkligen måttet. De är originella melodier de fyra unga engelsmännen levererade under sin tid tillsammans som orkester!
Kommentarer
Skicka en kommentar