Jag är nyfiken på det nya skolhuset, hur det kommer att se ut när det är klart. Just nu är grunden och några cementpelare till väggarna på plats.
Innehållet, "det andliga kapitalet", lärarna, eleverna och de nya kurserna som sedan kan arrangeras i skolan hoppas jag blir ett lyft för hela kommunen, att huset ska kunna användas av både juniorer i grundskolan dagtid och för oss som vill gå på kvällskurs efter att ungdomarna lämnat skolhuset på eftermiddagen. Att faktiskt ta sig till ett skolhus, träffa andra i samma ålder var ibland roligt, ibland jobbigt, minns jag från egna tonår. Man längtade verkligen i slutet av maj efter SOMMARLOVET och friheten. Men om man nu ser tillbaka så om jag inte fått chansen att gå i skola och några vänliga själar hade försökt få mig att fatta till exempel engelska, franska eller som nu senast spanska, så hade jag haft det betydligt svårare att ta mig fram här i livet.
Denna midsommar bjöd på flera roliga överraskningar: Några som nyss var fem år, har plötsligt blivit stiliga unga män, ett par kunde glatt visa upp en två månaders baby i en vagn och ha mig att försöka gissa vems barnet var. Det verkade som att babyn har flera mammor. Vilket bra läge alltså: Att två månader gammal ha fått vinstlotten en plats i solen och åtminstone tre mammor och en storasyster som ville vara med och hjälpa till med mat och kläder, kramar och pussar. Moster ville förstås också nu vara med på ett hörn och förstår inte alls vad det där med "vauvakuume" handlar om. Är barnet redan fött, så behöver man inte alls stressa och svettas. Det är bara roligt att nu få tänka till om små kläder och födelsedagspresenter. Förstås också det att med tiden få reda på mer om vem föräldrarna verkligen är.
Kommentarer
Skicka en kommentar