Det är bara så mysigt att se den igen, den här lilla cykelrutten som jag varje år på våren kör med bil och tänker att jag ska hinna med den här lämpligt långa rundturen på cykel en eftermiddag innan midsommar. Den minimalistiska sommarkånken med på cykeln nu. Bara trampa iväg med lite apelsinjuice eller saft, en vattenflaska, en tunn långärmad blus eller tröja om axlarna verkar börja bli röda i solen. Varför inte? Varför skulle jag inte kunna göra det? Lämna bilen i garaget och...sova i tält. Försvinna in i den gröna världen för två dygn där all urban stress och måste-borde inte finns? Har ett foto till från den här vägen. Vi kan leka de är alla Lumpänglavägar men den här sommaren är inte alls 1939. Utan lyckligtvis 2018 och helt andra saker kommer att hända. Visst ska vi minnas veteranerna och hedra deras minne. Men det är viktigt att kunna vara här och nu också. Historia är ett viktigt skolämne, men förmågan att klara vardag och helg, festligheter nu. Den får vi öva varje dag.
Coin på franska betyder hörn, hörna. Krypin, koja, eller något sådant. Coin på engelska är mynt. Eftersom jag vet om 2 som heter Joel just nu, som bara är riktigt små, (under ett år) så tycker jag det skulle vara "Double Joy" att följa med, stöda dem och deras föräldrar. Utan att ange för exakt var de är i varje ögonblick. För att ge dem frihet. Här börjar det också snart gå att vara ute lite gården, vi har några fyrkantiga terassplattor, att försöka leka oss fram, med. Men jag kommer säkert också att fota andra sommarstugor, lador och kojor precis som förut. Ett färgtema på en brunskala som kaffe med mjölk har jag i huvudet just nu. Många sådana färger här innan gräset riktigt blivit grönt. Videbuskar, rosbuskar utan blad, torrt gräs från i fjol och den sortens. Om jag tänker projektet vidare in i maj så blir det mera rosa och vitt. Äppelblom, kanske körsbärsträd, häggar, syrener i vanlig ordning. Små kaffekoppr med rosa tupaner kunde jag inte låta bli att börja ta f...
Kommentarer
Skicka en kommentar